Kvinnornas kamp mot rättvisa under 1800-talet i Sverige

Minns du den stad, av Per Anders Fogelström s. 8; Emelie och Jenny:

 “Efter maten satt Emelie vid fotogenlampan och stoppade strumpor. Jenny såg till att dottern kom i säng. Sedan satte de sig bredvid Emelie och började brodera. Det var Emelie och Jennys arbete. Hon satt hemma och broderade åt en affär. Egentligen ville Jenny göra något helt annat. När Jenny träffade Olof hade hon uppträtt som artist. Det hade Jenny lust att göra igen. Jenny längtade efter att stå på en scen och sjunga samt dansa. Sådana prat om drömmar och mål ville Emelie inte höra talas om. Jenny var ju änka och mor, ingen barnunge längre. Hon borde inte tänka på sådana dumheter.”

Tanke
 Jag vet hur det känns jag har själv inte upplevt det men har fått ta del av många andras historier och erfarenheter om att detta tankesättet  lever fortfarande kvar i många länder (inte i Sverige) men normen lever kvar. Men vi har massvis med rättigheter och skyldigheter men på en mängd andra länder och världsdelar kan t ex flickor inte gå på skolan och bli det de vill bli som de drömmer om allra mest t ex kan det vara Afghanistan, Pakistan, Irak m.mm länder som inte kommit lika långt med sin utveckling som vi i Sverige har gjort, men samtidigt har människorna i Sverige haft det tankesätten sedan tvåhundra år tillbaka, författaren försöker ge en synvinkel på hur det var förr, hur samhället brukade vara uppbyggd, boken “minns du denna stad” ger inte förslag till förbättringar angående olika roller i samhället men däremot om man förstår boken, kan man också förstå vad de länderna som är minst outvecklade behöver för en ökad jämlikhet mellan könen och sprida dess lära. Jag ska berätta om en tjej som är från Afghanistan som har tvingats att gifta sig


 “Den 60-årige Ahmad gifte sig med Sohaila när hon var tio år och hon blev därmed hans tredje fru. Dessförinnan hade han bett hennes pappa om lov och betalat för flickan. Men nu tycker han att hon missköter sig – hon säger att hon inte älskar honom och vill inte ha sex.

Dessutom vill Sohaila gå i skolan och bli läkare. En idé som går helt på tvärs med den rådande kulturen där hon inte ens får gå utanför huset utan hans sällskap. Hon säger att hon hellre begår självmord än lever vidare med sin make, tänk dig själv att du lever med en främmande man som är femtio år äldre än dig, du känner dig så smutsig och utnyttjad på alla sätt och viss, allt det ljusa man har sett genom livet har liksom svartnat. Men hennes mamma har sagt att självmord är emot islam. Sohailas mamma konstaterar att misshandel och våldtäkter är en del av livet för kvinnor i Afghanistan eftersom hon blivit uppfostrad så av sina föräldrar och till och med upplevt det, så allt detta fortsätter som ett kretslopp. Liksom Sohaila är 80–90 procent av kvinnorna i landet bortgifta mot sin vilja, och att skilja sig kommer inte på tal. Den enda utvägen är döden” Källa: (Kvinnosituationen i Afghanistan )

 Enligt mig är det viktigt att följa sina drömmar inte bara för människan utan också för samhället, om en person följer sina drömmar utvecklas personen och börjar fundera på viktiga frågor som händer i samhället. Inte bara tjejer utan också killar, för då ökar samtidigt jämställdheten, förr var det mer “bestämt” vad man hade för yrke mellan olika könsroller exempel kunde en man arbeta som hantverkare och snickare, medans kvinnorna var hemmafruar och stickade kläder, och tog hand om barnen. Men i dagens samhälle är det mera fritt då menar jag att vi har olika alternativ när det kommer till vilket yrke man vi vill jobba med, det är rena självklarheten att man ska jobba hårt för att få sitt drömjobb, men samtidigt har man friheten att välja vad man vill jobba med, och det gör det hela lättare att kämpa för sina mål och drömmar. Jag anser då att alla länder borde vara överens om detta, det skulle vara en startpunkt på det moderna samhället som vi har idag.

 Jag önskade att det inte skulle bli såhär angående yrkes skillnader mellan könen och att alla i sin egen nation (speciellt kvinnor erbjuds att få ett jobb utanför hemmet, eller åtminstone blir inspirerade till att ta första steget, speciellt ett jobb de drömmer om att få ett speciellt yrkesval. Den ärliga historien kommer sällan fram, och det är viktigt att vi lyfter fram den mot vår resa till framgång det finns ett citat som lyder:

  “Sakta byggde hon upp den kvinnan hon är idag och vill vara, kraftfull och viljestark med höga mål om välmående både för sig själv och andra. Våga gå din egen väg och kämpa för det du brinner för, om det handlar om att surfa på Bali eller driva företag spelar mindre roll.”

Helen

Kommentarer

  1. Hej!

    Ditt inlägg om kvinnors kamp i olika tider, i olika delar av världen och kring olika ämnen är intressant att läsa. Du skriver om att det är viktigt att följa sina drömmar. Det håller jag med dig om. Och det kan vara en ledstjärna för alla människor. Min farmor föddes 1920 och min mormor föddes 1924. De är tyvärr båda döda sedan många år tillbaka, men ibland funderar jag över vad jag och de skulle ha pratat om, ifall vi hade möjlighet att träffas. Jag menar, nu när jag närmar mig 50 år - vilka frågor skulle jag ställa till dem? Vad hade de velat säga till mig. Vilka drömmar hade de och lyckades de med att uppfylla dem?

    /Heléne

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Insändare: Abort förr och idag.

Brev till Anton Jönsson, Emils pappa.